Krönika i Norra Halland, 13 april 2018. Livet kan vara grymt. Man gifter sig och skaffar barn. Man bär på det lilla miraklet. Det är tryggt i din famn. Du förundras över att du – faktiskt du – har varit en del i att skapa detta vackra liv. Du och barnet, ni är ett. Ingenting kommer att skilja er åt. Sedan blir barnet tonåring, vill skaffa sig en egen identitet och flyttar snart hemifrån. Jag hör ofta föräldrar tala om hur roligt det är med större barn. Ja, förvisso. Det är oe

Krönika i Norra Halland, 28 juni 2013 Johannes sitter med sina klasskamrater på 9:ans skolavslutning och lyssnar till rektorns tal. Alla strålar de, barnen som vuxit upp och som nu står vid porten till vuxenvärlden. De liknar unga kungar och drottningar, redo att gå ut och erövra världen. Plötslig vänder sig Johannes om och ler mot mig. Men det är inget vanligt leende. Han lyser med hela sin kropp. Jag tar snabbt upp kameran och förevigar ögonblicket. Hans blick säger tusen o

Krönika, Norra Halland, 23 nov 2012 Jag har svårt att sova inatt. Jag sitter uppe sent och tittar på foton, bland annat från tiden då jag arbetade deltid i Polen. På en av bilderna ser jag den vänligaste mannen på jorden. Jag träffade honom för första gången i kyrkan i Warsawa för fyra år sedan. Han var en politisk flykting från Zimbabwe, som knappt lyckades undfly klorna på Mugabes hejdukar. Under fem år hade han gjort otaliga försök att återförenas med sin familj, men utan

Vi får aldrig överge våra barn Krönika i Norra Halland, 26 oktober 2012 Många av oss har nyligen sett filmatiseringen av Jonas Gardells ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Även om jag anser berättelsen vara aningen konstruerad, så var det saker som grep tag i mig. Jag blev speciellt rörd (eller upprörd) när rollfiguren Benjamin vädjar till sina föräldrar att inte bryta familjebanden på grund av hans homosexualitet. Men mor och far, trogna sin religiösa övertygelse, överger si

Skriv gärna i kommentarsfältet nedan om någon intressant och rolig “sanning” som dina barn kom på. Alltid kul att läsa andras erfarenheter... BARNENS (O)BEHAGLIGA SANNINGAR Krönika i Norra Halland, 27 april 2012 Som förälder missar man ibland att skriva ner alla de där spontana, gulliga och stundtals galna kommentarer som barnen slänger ur sig. Vi tror att vi aldrig kommer att glömma, men tiden gör ofta narr av oss och säger: Du kanske är en person med goda minnen, men vad h

I tell you, this girl is brave. More so than our sons were at the age of five. #Family #Sweden #fun #Children #photos

LIVETS STÖRSTA GÅVA Varje natt, innan jag går och lägger mig, smyger jag in ditt rum bara för att se att allt är okej. Jag vet att du förmodligen sover djupt och obesvärat, men jag vill ändå vara säker. Kanske är det mest för min egen skull? Det känns bra att kontrollera att balkongdörren är låst. Det känns bra att stoppa om dig när täcket har glidit åt sidan. Det känns bra att ömt stryka handen över din panna, eller försiktigt vidröra dina små fingrar. Jag vill inte väcka di

Here’s a little “påskkärring” for you. Let me tell you, she collected way too much candy in that basket. #blowing #chicken #Children #eggs

Automatic translation of text OLYMPISKA REFLEKTIONER Det är söndagskväll. Timmen är sent slagen. Mor och dotter har gått och lagt sig, men familjens manliga population är vaken. Förstås.  Det är trots allt sista kvällen på OS. Och på tv:n flimrar matchernas match: Canada-USA. Men pojkarna är trötta så det förslår, och till slut orkar inte ens den envisaste viljan stå emot. Jag hjälper dem i säng, pussar dem på pannan och släcker ljuset. ”Pappa.” viskar då den äldsta sonen gä

Automatic translation of text JAG KANSKE SKA SLUTA TJATA NU Man kanske ska sluta tjata på sina barn. Ja, alltså, det är ju inte så att man gnäller på dem hela dagarna. Inte alls. Men det händer väl relativt ofta att man i föräldraskapets sanna anda (?) påpekar sådant som tillhör de sociala dygderna: tugga inte med öppen mun, peta inte i näsan (i alla fall inte offentligt), svara vänligt när andra talar till dig och snälla, spill inte på din nytvättade tröja. Det sistnämnda ha

Automatic translation of text EN SPINDEL I NÄSAN Man kan inte leva utan det. Man kan inte leva med det. Det gör oss tokiga. Det ger oss lyckliga. Under en livstid spenderar vi en hel förmögenhet på att trimma det, behålla det eller göra oss av med det. Håret, alltså. Personligen har jag inget speciellt förhållande till mitt hår, närmare bestämt mitt huvudhår. Det kanske beror på att jag inte har så mycket kvar. För att skallen numera inte ska ut som en torftig trädgård där sp

Even though it’s hard, each kid can learn how to slam dunk. But you need to be very concentrated, keeping the tongue straight in your mouth. Then you’ll have instant success. Just watch how Isak has mastered the technique. #gallery-4069-1 { margin: auto; } #gallery-4069-1 .gallery-item { float: left; margin-top: 10px; text-align: center; width: 25%; } #gallery-4069-1 img { border: 2px solid #cfcfcf; } #gallery-4069-1 .gallery-capt

Automatic translation of text ATT GE TID De behöver så mycket uppmärksamhet, men tiden är så begränsad. De slukar så mycket energi, men det finns nästan ingen kvar. De kräver ett okuvligt tålamod, men detta har gått förlorat någonstans på vägen. Så där känns det vissa dagar, när man bara inte får ihop det. Man vill så desperat tillgodose barnens enskilda behov. Man vill så gärna att de ska veta att man sätter dem först i livet. Men resurserna, de räcker liksom inte till. Som

Isak had a harder time with this than what he thought he would… but everything turned out okay in the end. Notice his mixed reaction at the end of the video. Very funny! Fotnote: I recovered the tooth from the pipes after filming this. #funny #Youtube #video #fun #Children

Recently we went to the Medieval Days at Kungälv, outside of Göteborg. After we had eaten some food we heard this great rhythm from the load speakers, follows by what sounded as some kind of bag pipe. Clara and I went to see what was going on. As you can tell, she was really fascinated by the person on stage. This was her first “concert”, and she was looking at her first “idol”. Should I have been worried? YEEEEES!!! Lucky for us, it sounded really great. Clara couldn’t stand

Column for Länstidningen, Sweden, 30 July 2008. AUTOMATIC TRANSLATION OF TEXT TOKIG I BÄR Det är så frustrerande. Det är just i denna tid de behöver oss som mest, annars förtvinar de bort i glömska. Tänk om man bara hade lite mer tid för dem. Bären, alltså. Nej, något var vi tvungna att göra åt saker, så jag och barnen började plocka de röda vinbären från vildbuskarna utanför vårt hem. Det tog lite tid bara för jag upptäckte att det fanns en annan familjemedlem som var lika t

We have not had good summer weather in Sweden this year. So I tried to catch a warm, summer spirit by looking at some photos from when it was really nice and hot. I found these ones. They are actually from the end of May – so far the nicest part of the whole “summer”. One Saturday we took a walk in a huge park, kind of like a nature reserve, called Hjorthagen (The Deer Haven). It’s in Mariefred, close to where we live. A beautiful place. Have you thought about how clouds ofte

Column for Länstidningen, Sweden, 16 July 2008. AUTOMATIC TRANSLATION OF TEXT EN PAPPA UTAN FAMILJ Mitt arbete tog mig nyligen till Warszawa för en skolavslutning på ett religionsinstitut jag ansvarar för. Som resekamrat hade jag med mig min äldsta son, som nu fick se Polen för första gången. Eftersom resan var förlagd över en helg hade vi möjlighet att på söndagen besöka vår kyrkas församling i västra Warszawa. Där kände jag igen många vänliga ansikten från mina tidigare bes

My brother Richard’s family lives close to us. The other day his wife and daughter, Marie and Melina, came for a visit – with their three dogs. The first scene that met me was this. I believe I have posted some serious questions on my blog, but here’s a totally irrelevant one that stuck to my head (for a few seconds): what’s it like to be a dog? I mean, a dog’s life, is it care free, or stress filled like ours? And what about this: what’s the real reason people get dogs? I al

I wish it would have happened a bit later… in about… oh, I don’t know… 16, 17 years perhaps. But now it’s clear to me: Clara is in love. The recipient of her affection is a neighboring boy, Johan. As seen in the photos, Clara only has eyes for Johan. No matter how nice brother Isak tries to be to her, he just can’t seem to get her attention like he used to. The other day when Isak asked for a hug, she went straight to Johan instead. But I must say, Johan is really a good-hear