Family Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 22 Oct 2008.
LIVLINAN
Jag vet att det finns personer som får kväljningar så fort trosfrågor kommer upp på tapeten. Därför är det kanske läge att varna känsliga läsare på en gång.
I somras tog jag denna bild av en skärmflygande familj som drogs med båt över en havsvik, allesammans fastspända endast i en tunn, men stadig vajer.
Min första tanke var att vajern inte enbart bar på personer utan även på en märklig symbolik: den var faktiskt människornas livlina. Skulle vajern brista skulle skärmen hastigt falla mot djupt vatten.
Oundvikligen kom jag då att tänka på en annan livlina som i styrka är omätbar mot någon annan: Guds ord.
Ytterligare en illustration kanske är behjälplig. Se framför dig en drake, högt svävande, fastspänd i en lång lina. Sedan fråga dig själv: Håller linan ner draken eller håller den upp den? De flesta brukar svara att linan håller ner draken. Okej. Men vad händer då om vi skulle kapa linan? Draken flyger iväg, svarar man. Ja, förvisso. Men den kommer inte särskilt långt, för efter några sekunder kraschar den mot marken. Sålunda, det som tillsynes håller draken nere är i själva verket det som håller den uppe.
Det finns många som menar att Guds ord eller bud binder fast människan och gör henne ofri. Att den känslan existerar är kanske inte så underligt med tanke på hur dagens samhälle fostrar folk att med näbbar och klor kämpa för sina rättigheter, samtidigt som deras skyldigheter mot andra ska tonas ner. Om det därför är rätt att jaget ska stå i centrum, då skulle till med den här krönikören medge att Guds ord är förtryckande – eftersom dessa handlar om osjälviskhet och kärlek mot sin nästa.
Men det är inte rätt! Vi lever inte för oss själva, utan för varandra. Därför kan Guds ord aldrig vara förtryckande. Tvärtom, de befriar, eftersom de ser till allas bästa. (Jag talar nu om läran som sådan, inte individers eller nationers missbruk av den.) Tänk bara efter hur världen skulle se ut om människor i sanning följde Jesu råd och exempel.
Därför förhåller det sig med Guds ord som med vajern och linan: de ämnar lyfta oss, inte dra ner oss. Om du fortfarande tvivlar, spänn fast dig så får du själv se.
Louis
Mannen i bilden låter sig lyftas av livlinan. Så länge han sitter spänd i linan lyfts han uppåt.
Släpper han taget om livlinan faller han. Det kanske ser vackert ut, men det varar blott ett ögonblick.