Krönika i Norra Halland, 20 aug 2021
Nu när folk börjar återgå till jobb och skola hör jag ofta ordet stress komma in i bilden. Man är stressad över allt ansvar, att inte räcka till och att det är sååå långt kvar till nästa semester. Inte nog med det, det tycks vara inflation på pod- och artikelserier som handlar om stress. Och ofta beskriver dessa hur man bör undvika stress.
Stress är helt klart på modet. Inte att vi gillar den. Men vi gillar att prata om hur mycket vi inte gillar den. Jag minns Johan Hakelius krönika för några år sedan: ”Varenda tidning kör artikelserier om stress,” påstod han, och att han ”känner att stressen stiger av att läsa om hur stressen stiger”. Idag tycks det ha blivit ännu värre.
Det känns som om den uppväxande generationen får lära sig att stress är farligt. Många andra göra liknande observation. Bland andra skriver Boston Globe: ”Today, nearly all stress news is bad news. As we are constantly reminded, it lurks behind every modern malady, including obesity, heart trouble, academic struggles, depression, and family dysfunction. The only ’good stress,’ it would seem, is stress avoided entirely.”
Innan vi går vidare är det lämpligt med ett förtydligande. Självklart kan stress ha en dålig inverkan på oss. Vi pratar då om den så kallade negativa stressen. Jag tjatar ofta på mina PT-kunder att efter all hård träning, dvs stress på musklerna, hur viktigt det är med vila. Detsamma gäller i livet. Det är inte stressen i sig som skadar. Det kan vara många faktorer såklart, men ofta är det bristen på återhämtning. Jag säger inte att det är lösningen på alla stressrelaterade sjukdomar, men mycket skulle vara vunnet om vi lärde oss att bättre att varva ner och lyssna på vår kropps signaler och faktiskt säga nej ibland. Det är bättre att förebygga än att reparera.
Men det jag vill belysa idag är inte den negativa stressen. Vi förstår alla dess allvarliga konsekvenser och det talas redan väldigt mycket om den, så där kan jag nog inte tillföra mer. Mitt syfte är i stället att bringa balans i samtalet och lyfta fram en annan sida. Ett annat synsätt på stress: det positiva.
Som antytt ovan så har vi människor idag ett märkligt förhållningssätt till stress; vi är indoktrinerade att se den som något dåligt. Denna tanke, att stress skulle vara farligt, är en av vår tids största lögner. Det är inte stressen i sig som är farlig, utan vår osunda relation till den (som sagt ovan) samt all negativ ”marknadsföring” av stress - vars största effekt är att det gör oss ännu mer stressade.
Vad jag försöker säga är att när vi vill tackla stress så gör vi det ofta utifrån fel utgångspunkt. Vi har på sätt och vis manipulerats att se på stress som vi ser på motgångar. På samma sätt som vi tror att lycka betyder frånvaron av prövningar och svårigheter så tror vi att frid är frånvaron av hårt arbete och stress. Men lycka och frid är inte att vara fri från motstånd. Lycka är att kunna bemöta motståndet och komma ut på andra sidan en bättre, starkare människa.
Vi föds. Vi dör. Och däremellan lever vi. Att leva betyder att växa. Och växer, det gör vi genom motstånd. Och motstånd, det finner vi i livets motsatser. Det är just där lyckan har sitt ursprung. För det är genom sorgen vi känner glädjen, genom mörkret vi förstår ljuset och ja, genom stressen vi känner styrkan.
Dessa motsatser finns även i våra kroppar. Inom vårt autonoma nervsystem samverkar de sympatiska och parasympatiska systemen i symbios. Det första hjälper oss varva ner och återhämta oss, det andra bygger upp vår kropp och motverkar effekterna av det första. Faktum är, vi överlever inte om inte det parasympatiska systemet tillåts verka fullt ut. För det är här livsnödvändiga ämnen och hormoner utsöndras som hjälper oss tackla utmanande situationer.
Så stress som sådan är inte farlig. Den är en naturlig och nödvändig del av livet.
Vi skulle egentligen kunna skippa alla försök till välformulerade ord och lyssna till Allan Karlsson (i boken Hundraåringen) som sammanfattar det hela mycket bättre än jag. Han sa: ”Det var vad det var, det är vad det är och det blir vad det blir.” Om vi bara kan lära oss acceptera det som sker omkring oss, inklusive stressen, då skulle vi paradoxalt nog slippa mycket av den.
Jag förstår att detta kan vara lättare sagt än gjort. Jag förstår också att det är ett känsligt ämne. Jag har empati för de som lider svårt av stressrelaterade sjukdomar och ber om ursäkt för eventuell upplevd okänslighet. Detta var inte ämnat att förminska någons lidande och påstå att om man bara tänker positivt och kavlar upp armarna så kommer allt bli bra. Självklart kan det vara mer komplicerat än så.
Dock, med det sagt, när det gäller den allmänna bilden av stress, som jag vill fokusera på idag, är jag övertygad om att ett fördjupat mindset kan vara ett av flera viktiga redskap för att tackla stress på ett bättre sätt: att hjälpa oss se stressen för vad den är. Inte som något farligt, som samhället idag vill få oss att tro, utan som ett medel till att stärka oss.
Då först kan så kan vi låta stressen verka för oss, inte emot oss.
________________
När jag skrev det första utdraget av denna krönika (som trycktes i Norra Halland) hade jag inte gjort någon direkt forskning om ämnet. Det var mest baserat på mina egna känslor och oro för hur stress utmålas i olika medier, för jag har personligen sett hur folk påverkas negativt av dessa budskap. De citat ni har sätt ovan och de jag kommer presentera nedan är lägger jag till nu i efterhand. Många kommer från seriösa studier och observationer från professionellt insatta individer som jag nu i efterhand har upptäckt, som stödjer mycket av det jag säger.
Det är jag glad för. Inte att jag blev bekräftad (jag är för gammal för att bry mig) men mer för att forskningen visar resultat som är riktigt goda nyheter och som ger hopp till väldigt många människor. För det är väl det som är det viktigaste, att det finns sätt som kan förbättra människors hälsa och välgång.
Och det visar sig att hemligheten är just detta: hur vi ser på stress. Människor som lär sig att se och förstå syftet med stress klarar sig bättre än de annars skulle. De lever längre. De är mer hälsosamma. Livet tycks ha större mening. Igen, i teori är svaret enkelt, i praktiken inte alltid lika enkelt, det förstår vi alla. Dock går det inte att blunda för resultaten. Det finns mycket egentligen, men här kommer ett axplock för den som är intresserad…
Det första kommer från Stanfords Universitets hälsopsykolog, Kelly McGonigal, som i sitt TED tal, How To Make Stress Your Friend, lyfter fram seriös forskning om stress som visar att hälsa och framgång påverkas markant när vi ändrar vår syn på stress - vilket var hela min poäng. Det summeras i meningen:
”This is what the new science of stress reveals, that how you THINK about stress matters.”
Det ligger mycket hennes slutord, anser jag: "One thing we know for certain is that chasing meaning is better for your health than trying to avoid discomfort.”
Harvard Business Review: How To Make Stress Work for You sammanfattar en stor Harvard studie om stress. Som jag inledde krönikan inleder de sin text: ”nearly every day we learn more about how [stress] is hurting us.”
Studien är otroligt intressant:
"The findings of our study were significant: when an individual thought about stress as enhancing, instead of debilitating, they embraced the reality of their current stress level and used it to their advantage.”
”In addition, on a scale of 1 to 4, productivity assessment moved from 1.9 to 2.6 — a significant shift. Life satisfaction scores also increased”
CNN Health skriver om en annan omfattande studie: ”the risk of premature death rose by 43% for people who viewed stress negatively… The researchers estimated that over the eight years they conducted their study, 182,000 Americans may have died prematurely because they believed that stress was harming their health.”
Studier i all ära, självklart är de inte alltid hundraprocentiga. Vi ska nog inte tro att ”optimism” är ett magiskt piller för alla människors stressrelaterade tillstånd. Emellertid, det är tydligt ändå att det finns en betydande skillnad i utfall beroende på hur vi förhåller oss till stress.
Detta är väl värt att utforska och föra in i debatten om stress. För sannolikheten är att det kommer att hjälpa många människor. Det är allt jag säger. Och det är allt jag vill.