Krönika, Norra Halland, 17 april 2014
Clara skuttar in i rummet. ”Vad gör du?” frågar hon.
Jag knappar på min laptop. ”Jobbar lite på min krönika bara. Tänkte skriva om påsken. Vad säger du… varför firar vi påsk egentligen?”
”Det är för att fira Jesu uppståndelse så klart!” ler hon och dansar ut ur rummet lika snabbt som hon kom in.
Hon säger det som om det vore den mest självklara saken i världen. Men jag funderar, är det verkligen så? Jag googlar ”påsk” och får 2 560 000 resultat. Inte illa. Här måste det väl finnas något? Men efter tjugo minuters sökande efter påskens sanna budskap hittar jag, med undantag av Wikipedias definition av påsk, inte mycket av substans. Det är mest information om butikers öppettider i påsk, påskmat, påskharar, påskägg, påskväder och dylikt.
Nyhetssajterna då? Putin leker tsar i Ukraina. Prinsessan Madeleine bryter mot traditioner. Artisten Kayo känner sig förbrukad. TV-kockarna tjänar miljoner. Huvudrollsinnehavarna i påsk är flera, men ingen av dem tycks vara Jesus.
Jag testar en amerikansk nyhetssajt. Där figurerar visserligen Jesus, men rubriken på dagens mest populära videoklipp lämnar ingen vidare tröst. Den lyder: ”Ingen dog för dina synder. Jesus Kristus är en myt.”
Förstå mig rätt, att det blir allt färre människor som firar påsk utifrån dess ursprungliga mening har aldrig upprört mig. Jag förstår att vi lever i en allt mer sekulariserad värld och alla har rätten att tro som de vill. Men med det sagt, det olyckligt att så många missar poängen med påsken. Det handlar inte bara om Jesu bokstavliga uppståndelse, även om detta är den centrala händelsen i kristendomen. I din och min vardag är händelsens symbolik minst lika viktig. Gå ut i naturen idag så förstår du min poäng. Du kommer att känna vårsolens ljus och värme. Du kommer att se naturen blomma ut. Det som har slumrat vaknar till liv, det som var dött lever igen.
För mig är påsken en andra chans, en möjlighet att vakna till liv igen, med mitt gamla själviska jag djupt begraven. Påskens pragmatiska budskap är att vi kan ändra oss, att vi kan ”uppstå” till ett nytt, rikare liv. Ett liv rikt på kärlek och förlåtelse. Och Gud är ljuset och värmen i våra liv som gör detta möjligt; hans ljus upplyser vårt förstånd och hans värme uppmjukar våra hjärtan.
Vi kanske inte alla tror på Jesus. Men han tror på oss. Det var därför han uppstod – för att ge oss en andra chans.
Clara dansar in i rummet igen. ”Är du inte klar snart? Du lovade ju att vara med mig idag!”
”Jag vet. Förlåt mig.” Jag lägger armen om henne. ”Kom så går vi ut i skogen! Naturen är så vacker så här års.”
När vi kom tillbaka från vår promenad ritade Clara vad hon upplevde i skogen.
Glad påsk, alla vänner!
Kram, Louis 🙂