SLÄPP CYKLARNA LOSS, DET ÄR VÅR
Ska jag? Åh… jag vet inte? Du kanske borde vänta, Louis? Men… det är ju precis den jag vill ha – till bra pris dessutom.
Jag står i Cykelcenter i Södertälje och tittar på en vit Nishiki Finisher racingcykel, en som jag länge har drömt om att få köpa. För så här är det: jag har blivit galen. Jag har anmält mig till sommarens Vätternrunda. Och jag måste börja träna – på en cykel.
Jag tillkännager det officiellt här, så jag inte ska våga dra mig ur tävlingen (nu när alla vet om det). Faktum är, jag har lyckats lura med mig bröderna också. Så nu ska alla tre gubbar ut på tur.
Jag börjar tycka synd om personalen i cykelbutiken. Var och varannan dag går jag in till dem, tittar suktande omkring och ställer jobbiga frågor. Men de är vänliga och tillmötesgående. Och när jag till slut frågar om jag får testköra deras japanska turbocykeln så är det inga problem.
Jag hinner inte mer än sätta mig på sadeln för att bli såld. Så när jag återvände blev den såld. Här nedan har du bildbeviset.
Jag kanske återkommer med en rapport om muskelbristningar, vurpar och bakvärk.
Angelica fotar mig när jag testar min nya hoj.
Här är jag med min nya vän. Jag hoppas han kommer vara snäll mot mig…
Jag är lessen, men kunde inte motstå. Fotografen i mig var tvungen att ta lite produktbilder också i min studio. Här kan man urskilja något spännande som kommer fram ur mörkret.
Här blir det än mer tydligt.
Och till slut, hela cykeln i dess härlighet. Om jag får lov att låta min fåfänga sida komma fram så måste jag bara säga: Cykeln är ursnygg!!! (Hoppas den är lika snabb också? Det verkar den vara…)
Vi ses på vägarna!
Louis