Family Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 12 Nov 2008.
VISA DINA SANNA FÄRGER
Vår familj skattar sig lycklig att få bo i närheten av skog och vatten. Att vara ute i naturen ger mycket sinnesro; där får tankarna mer utrymme att sväva fritt. Visserligen svävar det väldigt fritt för mig ibland, för i mycket av det jag ser så ser jag egentligen andra ting: något dolt, något spännande.
Kanske är jag lite skadad… men roligt är det i alla fall. Och jag kan varmt rekommendera det: Gå ut i naturen och filosofera lite!
När jag tog denna bild formades just en sådan där förunderlig tanke i mitt sinne: Hur känner sig den där björken egentligen? Jag menar, med sin bländande färg sticker hon verkligen ut från de andra träden. Känner hon sig inte malplacerad?
Nej. Så är det inte. Men hon vill något. Se på henne! Se hur hon sträcker sig mot skyn. Se hur hon med färgprydda grenar signalerar i svepande rörelser: Här är jag. Upptäck mig! Hon ropar orden, inte för att hon tror sig vara bättre än de andra träden utan för att hon är stolt över den hon är, och för den glädje hon vill ge andra.
Nu går hon igenom en förvandling. Hon rör sig vidare. Världen omkring henne håller fast vid det som har varit, men hon tar ett steg framåt, djärv inför tanken på förändring. Detta är trots allt vad hennes liv handlar om: förändring.
Nyligen hörde jag en vis man säga: ”Inget i livet är så bestående som förändring.” Det måste väl vara så. Livet är en ständig resa. Vi kan inte stå kvar idag där vi stod igår. Vi har nya utmaningar att möta, nya beslut att fatta, nya personer att beröra; som björken i skogen har vi nya färger att visa upp.
Visar du och jag våra sanna färger?
コメント