New Year’s Promise

Family Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 31 Dec 2008.

Automatic translation of text

NYÅRSLÖFTE

Ja, då står vi här igen med blicken vänd mot porten som ska öppna det nya året för oss, i ett tillstånd som ofta spelar upp en symfoni av blandade känslor för olika personer: hopp och förtvivlan; tro och rädsla; spänning och likgiltighet.

Personligen känner jag mig dock optimistisk inför framtiden. Jag tror man måste göra det för att må bra. Visst finns tendensen inom oss att känna oro inför kommande prövningar, men riskerar vi inte då att ge oss själva dubbla plågor; vi lider inte bara under den svåra tiden som kommer men även innan, en tid som nu blir förspilld, en tid som kunde varit glädjefylld, en tid som var ämnad att ge oss styrka inför framtida motgångar.

Med andra ord: Hakuna Matata! Varför bekymra sig i onödan? Ta dagen som den kommer. Och njut medan du kan. Varje sekund livet skänker är en gåva till oss.

Det här med nyårslöften då? Är det verkligen nödvändigt att avlägga sådana? Nja, enligt en Gallupundersökning så kommer bara en av sex svenskar att avge ett nyårslöfte. Av dessa handlar 19 procent om att börja träna, 14 procent att sluta röka och 10 procent att äta bättre.

Enligt undersökningen så avstår många från att ge löften, med motivering att de inte är säkra på om de kan hålla vad de lovar. Det kan jag förstå. Samtidigt är det viktigt med personliga målsättningar, så man känner att man går framåt; så man inte upplever sig vara inlåst i ett olåst rum.

Men vad ska man då ha för mål? Det är upp till var och en av oss. Det enda jag kan säga är att det borde vara det som är viktigast för oss. Och personligen tycker jag om något jag nyligen hörde: “Det som är allra viktigast har nästan alltid att göra med människor omkring oss.”

I vår familj avger vi ”nyårslöften” på ett annorlunda sätt. Det sker efter det att vi har fått presenter på julafton, då vi känner att vi vill ge tillbaks från oss själva. Därför skriver vi på en lapp något värdefullt vi kan ge andra under det kommande året. När lapparna samlas in lägger vi dem i en ask, och asken placerar vi under granen som en gåva till Jesusbarnet (men det här kan man göra på olika sätt, troende som icke-troende).


img_0879

Jag skrev att jag vill visa mer respekt och bli bättre på att lyssna. Min fru vill tänka mer positivt. Äldste sonen vill försöka bli snällare mot andra. Och min svärmor vill sprida glädje och skratta mer.

När svärfar fick sin lapp sa han skämtsamt att han inte behövde bli bättre på något. Då tog Johannes snabbt fram ett papper och skrev: ”Till himlen från morfar: Ödmjukhet!”

Yngste sonen Isak skrev: ”Jag vill att Johannes ska sluta tjata om raketer å att Clara ska sluta att gnälla å att mamma och pappa ska sluta prata nu. Från Isak.”

”Men”, skrattar Johannes, ”du talar ju bara om vad andra och inte du ska göra!”

Då tog Isak fram ett annat papper och började om: ”God Jul Jesus. Jag ska städa mit rum så mamma inte behövar tjata.”

Som sagt, det gäller att veta vad som är viktigast.

Gott Nytt År!

Louis

0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla