Kampen om Vita Huset 2016 har börjat. Nomineringsmötet i Iowa blev en rysare för Demokraterna. Hilary Clinton besegrar Bernie Sanders med en vinstmarginal på 0.4 procent. Bland republikanerna överraskar Ted Cruz och slår ut förhandsfavoriten Donald Trump som följs tätt av Marco Rubio. Grattis till segern, Sanders och Rubio!
Räkna inte bort Sanders
De flesta experter har sedan länge krönt Hilary Clinton till demokraternas presidentkandidat. Frågan är om man har förhastat sig? Visserligen ter sig blotta tanken på en socialdemokrat i Vita huset som ytterst osannolikt. Men säg mig vad som är sannolikt med årets valkampanj?
Vi behöver bara säga två namn: Sanders och Trump. Båda är progressiva, från olika håll, men bara en av dem är en renodlad populist: Donald Trump. Visst, Sanders spelar liksom Trump på väljarnas missnöje, men skillnaden är att den gamle senatorn inte vänder kappan efter vinden. Och han har, olikt Trump, en tydlig handlingsplan kopplad till en grundad ideologi. Avsaknaden av detta kommer bli Trumps fall till slut.
Men ställd mot Hilary Clinton, som har både pengar och stöd från partitoppen, har Bernie Sanders en teoretisk chans? Kanske. I Real Clear Politics nationella genomsnitt från augusti till januari har Sanders minskat gapet till sin motståndare från 40 till 9 procent. And counting…
Och nästa vecka vinner Sanders primärvalet i New Hampshire.
Hilary Clinton har onekligen erfarenhet och kunskap tillräcklig för presidentämbetet. Men har hon ett förankrat stöd bland väljarkåren? Clinton är valbar, ja, men Sanders är mer omtyckt. Hon har pengarna, ja, men han har entusiasmen.
Därför ser jag den jämna kampen i Iowa som en seger för Sanders. Han visar att han har gräsrotsorganisationen som inte bara är effektiv men som också brinner av iver. Denna entusiasm sprider sig nu som en våg, i synnerhet bland de unga. 85 procent av väljare under 30 år gav sin röst till Sanders. Det saknar historiskt motstycke. Jag vågar förutspå att en politisk feber kommer att svepa nationen. Och blir den lika smittbärande som Obamafebern 2008, vem vet hur långt Sanders kan gå?
USA:s nästa president?
Bland republikanerna gick det vägen för Ted Cruz i Iowa. Liksom Sanders förstod han vikten av hårt gräsrotsarbete och bevisade att pengar inte är allt i en kampanj. Men trots segern, och trots att Cruz anses vara republikanernas skickligaste debattör står han för långt till höger i vissa frågor och förlorar därmed sin valbarhet.
Trump, som tidigare sagt, kommer inte nå hela vägen fram. Och när han dalar i opinionen, gör er redo för fler fula grodor som hoppar ur hans mun. Han kommer inte ge sig utan en kamp.
Jeb Bush har erfarenheten och var en framgångsrik guvernör i Florida. Men han har saknat passion och glädje i kampanjen. Nu är han på uppåtgående, men det är bara marginellt. Och alldeles för sent.
Nomineringsmötets verkliga vinnare var förmodligen Marco Rubio. Flera har tidigare antytt att han är för ung för att bli president, men med en imponerande finish i Iowa visade han att Team Rubio är att räkna med. Faktum är, det tycks redan som om det republikanska etablissemanget – som länge letat efter en förkämpe i striden mot Trump – har fäst blicken på Rubio. Redan idag lämnar många sponsorer Jeb Bush till förmån för den unge senatorn från Florida.
Rubio anses vara en begåvad talare och är väl insatt i sakfrågorna, i synnerhet utrikespolitiken. Dessutom har han en story som appellerar till många minoriteter. Hans föräldrar kom till USA från Kuba som flyktingar på 50-talet och arbetade hårt för att ge sina barn det de själva inte hade. Rubios latino familj är för många förkroppsligandet av den amerikanska drömmen.
Matchad mot Hilary Clinton är Marco Rubio faktiskt den enda republikanen som i dagsläget kan besegra henne – med flera procentenheter. Rubio är väl medveten om detta och gör nu allt för att stoppa familjen Clintons andra hyresperiod av Vita huset.
Betyder det att Rubio vs Sanders är uteslutet? Nej, inte alls. Men frågar vi Rubio har han nog andra planer för Sanders: ”Bernie Sanders is a great candidate for President. Of Sweden.”
Om vi bara hade en presidentpost att erbjuda.