Halsen känns skrovlig och rundgången tjuter från ljudanläggningen. Jag känner mig allt annat än i balans där jag står inför den lilla publiken. Hoppas de inte märker något, tänker jag, samtidigt som jag lutar mig mer på rutin och mindre på entusiasm.
Men när jag i pausen kliver av scenen möts jag av en allvarsam blick. En man närmar sig långsamt. Jag ser att han inte är helt nykter. Dock är han ytterst målinriktad. Och det är jag som är målet.
”Du!” säger han vänligt men bestämt. ”Jag vill tala med dig!”
”Okej… visst!” svarar jag avvaktande.
Mannen lutar sig fram och tar god tid på sig. Han tycks söka efter de rätta orden. Efter en djupt andetag säger han: ”Du måste sjunga med hjärtat!
Ouch! Avslöjad. Jag förstår honom men frågar ändå nyfiket: ”Vad menar du?”
Mannen trycker en knuten hand mot sitt bröst. ”Du måste sjunga som om du menade det!”
”Vad heter du?” frågar jag.
”Janne”, svarar han.
”Vet du vad, Janne? Du vet inte hur rätt du har! Jag uppskattar din ärlighet.” Jag la handen på hans axel. ”Nästa gång blir det bättre, jag lovar!”
Efter en timme kliver jag upp på scenen igen. Jag ser mig omkring och konstaterar att lokalen är glest ockuperad, med noll personer framför scenen. Hur ska det här gå? tänker jag i självömkan.
Men genast blir jag skamset påmind om löftet till min nyfunne vän. Bry dig inte om storleken på folkmassan, Louis. Det är storleken på ditt hjärta som räknas. Visa dem bara att det är här du helst av allt vill vara just nu. Låt dem se att du älskar det du gör!
Jag skakar bort tvivlet, fyller mina lungor med positiv energi och ropar ut i mikrofonen: ”Nu kööör vi!” Golvet fylls snabbt med glada människor och festen är ett faktum. Och för första gången på länge njuter jag faktiskt av att få sjunga.
Senare, när showen är över, kommer Janne fram och ger mig en lång kram. Hans ögon glittrar och han säger bara två ord: ”Tack, Louis!”
”Nej, Janne, det är jag som ska tacka dig!”
Janne hade påmint mig att även om vi ofta lever ett rutinmässigt liv, så blir det mycket roligare med en dos av entusiasm. Och allra viktigast: I allt det du gör i livet, gör det med hela ditt hjärta – som om du menar det.
Kvällen ifråga var 15 november. Sverige spelar sin första VM-playoff match mot Portugal. Jag och Stefan Rehn är på plats i Suads Kök och Restaurang i Vänersborg, han som expertkommentator och jag som underhållare. Stefan, för er som inte redan visste de, är verkligen en genomtrevlig människa. Ett rehnt nöje att få träffa honom. 😉