Jag menar det jag inte säger – fast tvärtom
Lilla Clara vill leka tvärtom-språket, där allt vi säger har en motsatt mening. Kallt är varmt, ja är nej, och så vidare. “Pappa, vet du om att du är ful?” skrattar Clara. “Ja… men du är ännu fulare!” svarar jag. Fniss, fniss. “Men jag tycker du är hemsk!” “Nej,” kontrar jag, “det är du som är jättehemsk!” Hon skrattar ljudligt. Den här leken verkar passa hennes luriga sinne. Men efter stund ser hon tvekande på mig. “Du, pappa… när du sa att jag var hemsk, då menade du egentl